Acta Publica - Rapport 2024-04 - Kidnapparna

Metadata

• Author: Acta Publica
• Full Title: Rapport 2024:4 - Kidnapparna
• Document Note: Människorov är ett mycket grovt och allvarligt brott som utsätter såväl offer som samhälle för enorma påfrestningar. Men lite har varit känt om det som i dagligt tal kallas kidnappningar.
  • Acta Publica har nu kartlagt kidnappningarnas utveckling sedan 2015 via samtliga fällande tingsrättsdomar om människorov, förundersökningsprotokoll, myndighetsdata och källuppgifter. Resultaten visar på en oroväckande utveckling – och att det är läge att omvärdera den klassiska bilden av kidnappningar.
    Såväl antalet fällande domar om människorovsbrott som antalet dömda har ökat markant. Granskningen visar också att många kidnappningar innehåller förnderande inslag och grovt våld, som i vissa fall gränsar till tortyr. Nära hälften av fallen har koppling till narkotika.
    Rapporten innehåller också en kartläggning av dem som har dömts för människorovsbrott, bland annat avseende deras koppling till kriminella grupperingar, samt en analys av de vanligaste motiven till kidnappningar.
• Summary: In recent years, kidnappings have become more common in Sweden, with a significant increase in court rulings related to these crimes. Many kidnappings involve drug-related motives, and victims are often known to their abductors. A new report highlights the alarming rise in such cases and the brutality involved in the acts.
• URL: https://actapublica.se/nyheter/rapport-kidnapparna/

Highlights

• Nu kan dock Acta Publica presentera en unik kartläggning av samtliga fällande tingsrättsdomar om människorov under åren 2015 till och med juni 2024.
• det allra vanligaste motivet till kidnappningar är ekonomiskt och att hälften av domarna kan kopplas till narkotika. Även ren hämnd eller viljan att skada någon har legat bakom [...]
• Förnedring av kidnappningsoffren – som att de har tvingats pussa någons skor, fotograferats i kränkande situationer eller blivit kissade och spottade på – är ett vanligt inslag och förekommer i var fjärde dom.
• Trots kidnappningarnas många gånger grova karaktär, och trots att den mediala bevakningen av brottslighet generellt har varit intensiv de senaste åren, så är utvecklingen vad gäller människorov under­ rapporterad.
  En förklaring till det kan vi hitta genom att se på brottsoffren. Ofta är det socialt utsatta personer eller individer som redan ingår i kriminella miljöer. Helt enkelt personer som kanske inte väcker särskilt starka sympatier, inte kan göra sina röster hörda eller ges samma uppmärk­samhet som en kidnappad företagsledare eller rapartist.
• Acta Publica har gått igenom cirka 380 fällande tingsrättsdomar rörande människorov från januari 2015 till och med juni 2024. [...] Totalt har 939 unika dömda [personer)] identifierats i materialet. [...] vid genomläsning av domarna har flera olika syften med brotten framträtt, och de har kategoriserats enligt följande:
  • Ekonomiskt motiv
  • Hämndmotiv
  • Våldsmotiv
  • Sexuellt motiv
  • Hedersrelaterat motiv
  • Vårdnadsrelaterat motiv
  • Annat motiv, som inte nämns ovan
• Straffet för den som gör sig skyldig till människorov är fängelse från fyra år upp till livstid. Är brottet mindre grovt är maxstraffet sex års fängelse. Detta gäller efter den senaste lagändringen som gjordes rörande människorovsbrottet, som trädde i kraft 2009.
• Det ska också sägas att polisanmälningar ofta kan vara en vansklig källa att dra slutsatser om brottsutveckling av. Den påverkas bland annat av benägenhet att anmäla brott och i fallet människorov finns med stor sannolikhet ett betydande mörkertal.
• Det har inte skett några förändringar i lagtexten sedan 2009, då maxstraffet för människorov höjdes till 18 års fängelse eller livstid, från 10 år eller livstid som gällde innan. Skulle den förändringen ha fått någon effekt på bedömningarna av den här typen av brott, så borde den redan ha kommit långt innan de domar som Acta Publicas granskning omfattar.
• De olika motiven – ekonomi, hämnd, våld, sexuellt, vårdnad och hedersrelaterat – har valts ut efter att stickprov gjorts bland domarna.
  Ytterligare en kategori, kallad “annat”, finns för det fåtal fall som har haft ett oklart motiv eller som inte passar in i de ovan nämnda kate­gorierna. Här återfinns exempelvis den mycket omrapporterade incidenten på Hällbyanstalten i juli 2021 då två dömda män tog två kriminalvårdare till fånga, och ett fall där gärningsmannen ville få ut information från brottsoffret om en tidigare händelse.
• Pengar ligger helt klart bakom de allra flesta kidnappningsfall, visar kartläggningen. Det torde stämma överens med den generella bilden av vad en kidnappning går ut på. Ekonomi som ensamt motiv till brottet förekommer i nära 45 procent av domarna. Slår man samman alla fall, det vill säga både de med ett ensamt och flera motiv, så förekommer ekonomiskt motiv i nästan 80 procent av domarna.
• Spannet är stort mellan de belopp som gärningsmännen har krävt vid kidnappningarna med ekonomiskt motiv. Det är inte ovanligt att det kan handla om summor på några tusen kronor. Exempelvis blev en man utsatt för en mycket kränkande kidnappning där han först pressades på 1 500 kronor, en skuld som under människorovets gång växte till cirka 20 000 kronor.
• Kidnappningen har varit del av någon typ av hämndaktion i var sjätte dom. Ofta har det skett i kombination med en vilja att utsätta brotts­ offret för våld. Även kombinationer med ekonomiskt motiv är vanligt.
• Till sexuellt motiv räknas de fall där gärningsmannen har haft ett tydligt sexuellt syfte med kidnappningen. Kartläggningen visar att det är ovanligt. Det har varit motivet i 15 domar, motsvarande 4 procent av det totala antalet.
• Av de 377 människorovsdomar som Acta Publica har granskat, har var fjärde innehållit olika typer av förnedring.
• Det är ovanligt med kvinnliga gärningspersoner
• Människorovsoffer utsätts i många fall för grovt och utdraget våld. I några fall har det gått så långt att människor faktiskt har dött i samband med kidnappningar. Acta Publica har bland de undersökta domarna identifierat sex sådana fall, där två har räknats som vållande till annans död och fyra som mord, beroende på vilket uppsåt som tingsrätten bedömt har funnits.
• Det ska dock nämnas att det kan finnas fler fall där personer har dödats i samband med kidnappningar. Det finns exempelvis händelser där brottsoffren i samband med dödsfallet kan ha utsatts för gärningar som motsvarar ett människorov, men där domstolen har bedömt att det brottet ska konsumeras av – det vill säga ingå i – mordet.
• Det är tydligt att människorovsfallen har en koncentration till stor- stadsområdena.
• Bland de dömda återfinns bara 68 kvinnor. Resterande 871 personer är män, vilket motsvarar 93 procent.
• Rubriceringar och påföljder: fängelse är den absolut vanligaste påföljden, vilket är naturligt med tanke på hur lagtexten är utformad för den här typen av brott. Över 85 procent av de dömda fick fängelsestraff. Näst vanligast är olika ungdoms­påföljder, till exempel sluten ungdomsvård. Tre personer som har gjort sig skyldiga till människorov har dömts till rättspsykiatrisk vård.
• Med vetskap om det ville Acta Publica undersöka i vilken utsträckning kriminella grupperingar är involverade i kidnappningar. Med hjälp av uppgifter i olika rättshandlingar och egen underrättelseinformation har vi analyserat hur många av de 939 dömda som kan knytas till olika kriminella organisationer.
• Enligt Acta Publicas kartläggning kan en dryg femtedel av de cirka 940 dömda för människorov kopplas till kriminella grupperingar. Av dessa bedömer vi att tre av fyra har en stark gängkoppling.
• Det är också tydligt att de allra flesta kopplas till andra kriminella nätverk än mc-gäng.
• Bland dem som kan knytas till det som vi har kategoriserat som andra kriminella nätverk, hittar vi flera av den senaste tidens omskrivna grup- peringar, som Foxtrot-, Dalen- och Zeronätverket. Det är till och med så att Foxtrotnätverkets ökände ledare, Rawa Majid, finns med bland dem som har dömts för kidnappningsbrott. Han dömdes närmare bestämt för medhjälp till människorov, mindre grovt brott, år 2015.41 Det skedde alltså långt innan han nådde den topposition inom grov organiserad brottslighet som han senare fick.
• Personer med anknytning till mc-gäng utgör en knapp tredjedel av dem som har en nätverkskoppling. Bland dessa hittar vi exempelvis med- lemmar ur Bandidos MC, Satudarah MC och No Surrender MC, liksom medlemmar i Bandidos supportergruppering X-team eller personer i klubbar som ingår i supportermiljöerna kring Bandidos och Hells Angels.
• Om gängkriminaliteten på något vis har påverkat de senaste årens ökning av kidnappningsdomar är svårt att säga
• Vi ser inte många exempel på att hela nätverk eller gäng står bakom ett människorov, det vill säga att gärningen görs i grupperingens namn som ett led i en större konflikt eller som en strategisk åtgärd för att komma åt motståndaren.